Vi har fått vår bebis ❤

Så har vi fått vår bebis och lyckan är obeskrivlig! Det går inte att förklara känslan med ord. Allting har gått bra och vi njuter nu för fullt av att vara föräldrar 😍

Stort tack till er alla som följt vår tuffa , långa kamp! Varenda stöttande ord har hjälpt och jag är evig tacksam för allt ❤

Till er som fortsätter att kämpa: bara fortsätt! Även om det känns hopplöst ibland, fortsätt för guds skull! Det är så värt det sen när man når mållinjen ❤ Jag har gråtit många tårar av ren desperation och frustration, nu gråter jag glädjetårar istället. KÄMPA PÅ ❤

Annonser

Snart så

Nu känns det nära på riktigt! Bebisen rör sig jättemycket och sammandragningarna kommer oftare. Även om det dröjer några veckor till februari så känns allting plötsligt så mycket mer verkligt! Vi ska bli föräldrar! Eller vi är redan föräldrar nu men vi kommer snart träffa vår lilla bebis! Det är så mäktigt! Ibland vill jag bara skrika rakt ut: Vi klarade det!!!! Vi kämpade på igenom IVF och nu kommer vi se resultatet. Men…. vågar fortfarande inte komma ut med att vi genomgått IVF…. känns fortfarande för privat och är rädd att vårat barn får märkliga blickar från allmänheten….. konstigt eller hur? 

Snart är vår bebis här

Jag tänker tillbaka på alla känslor när vi kämpade. Alla drömmar och all hopp som fanns i en. Allting kretsade just efter ett positivt graviditetstest och vart man än gick så hade man det i tankarna. Med det kom också mycket smärta och känslan av  hopplöshet. Barnlöshet är något fruktansvärt och orättvist. Medans vissa gör vad som helst för att inte bli gravida så finns de som är tvärtom; hade lätt kunnat offra vad som helst bara för att få ett barn. 

Nu är vintern här och min mage är stor och jag känner vårt älskade barn sparka och rulla runt. Nu får jag andra känslor istället; händer detta verkligen? Drömmer jag? Även om jag inte har träffat vårt barn ännu så vet jag att jag lätt hade gett mitt liv för honom/ henne om det skulle behövas. Kärleken är stor och jag längtar att få hålla om vår lilla bebis. 

Var all den kämpande tid värt det? Absolut! Har det gjort oss starkare i vårt äktenskap? Absolut! Så till dig som läser och kämpar; snälla ge inte upp! Det kommer en dag då du kommer att få den bästa belöningen, bara du inte ger upp ❤

Blödningar och blod är inte farligt

Vill bara säga att allt går bra och vår lilla bebis växer och sparkar för fullt. Däremot vill jag berätta följande för er som kanske får genomgå samma saker:

Att blöda är jätteläskigt men ibland kan det faktiskt komma från moderkakan. Koagulerat blod kan vara små rester eller gammalt blod från känsliga kärl. Om du är gravid över vecka 12 och börjar blöda; LUGN, jag vet att det är svårt att lugna ner sig men åk in och försök att nollställa tankarna i väntrummet. Stressen kan göra att du mår sämre och får då mer illamående. Jag har blött ca 4 gånger under dessa veckor och varenda gång åker jag in och de kollar på magen. När jag berättat att vi har haft missfall tidigare så förstår de oron bättre och är mer förstående. Var inte rädd för att prata om dina känslor med de på gynjouren, de jobbar med både roliga och dåliga nyheter varje dag. De förstår mer än vad man tror.

Vår bebis älskar att vara vild i magen och lever loppan där inne ❤ Vi glädjs så och längtar till att få träffa honom/henne.

Även om jag nu är lycklig över graviditeten så glömmer jag inte vår kamp och att det faktiskt aldrig är helt 100% säkert när det gäller naturen. Med detta sagt vill jag påminna er läsare om att jag gärna svarar på frågor här eller via mail om det är något ni undrar över. Jag vill inte skriva så mycket om graviditeten här då jag vet hur ont det gör för många att läsa om det. Detta är en IVF blogg och kommer förbli så.

Kram till er alla ❤❤❤

ivfbullen@gmail.com

Allting går bra ❤

Förlåt att jag varit tyst här men har haft en massa illamåenden och sovit så fort jag kommit in genom dörren. Vill i alla fall säga att allting går bra med graviditeten och vi har även fått se bebisen flera gånger. 

KUB visade att det är en till synes frisk men livlig liten individ som inte ville ligga still 😊

Vi är så lyckliga och jag lovar att snart skriva om allt möjligt här igen. Det känns så underbart att vara gravid och vi är så tacksamma ❤❤❤

Vi har sett hjärtat ❤

Vi mår bra och njuter av att ha vår lilla böna i magen ❤ Allting flyter på men förra veckan blödde jag och fick blodkumpar… typ levrat blod. Vi blev jätterädda, åkte in men allt såg fint ut ❤

Vi har nu i veckan också varit på tidig ultraljud och allting ser kanon ut, finaste hjärtat tickade på. Tidigare sa vi att vi inte skulle göra tidig ultraljud men efter blödningen och gynjouren som försäkrade om att ultraljud inte skadar så bokade vi tid. 

Nu är vi i vecka 8+2 ❤

Illamående v7 (6+2)

Jag misstänker starkt att vi har lyckats själva plus att vår lilla ägg nr 28 också fäst. Så med andra ord tror jag jag bär på ett tvillingpar. Det är fruktansvärda illamående jag har på morgonen och på kvällen. Under dagen är jag så trött att jag knappt kan hålla mig vaken. 

Ska bli spännande med ultraljud i augusti ❤❤

Inskrivning på MVC (vecka 5+3)

Då har vi varit på MVC och träffat vår barnmorska. Vi fick ett varmt välkomnande och en massa frågor om både vår hälsa, om vi drack eller rökte osv. Vi fick även en fin liten bok om hur det är att vänta barn, förlossningen och första tiden med bebisen.
Plötsligt kändes allting så verkligt!

Gravidvecka 6 (5+1)

Efter att ha skrivit att jag inte kommer att skriva om graviditeten här så började jag fundera lite till. Det är ju en hel del som händer under graviditetens gång och det kanske kan lugna andra att hitta ett ställe som beskriver vanliga symptom och tankar. Fick sedan en kommentar i ett inlägg om att det faktiskt skulle kännas tråkigt om jag slutar skriva här.
Så nu har jag ombestämt mig 🙂 Kommer att fortsätta skriva här 🙂

Vad händer denna veckan? Jag känner av en massa små växtvärk som kommer lite då och då. Det är lite mildare mensvärk som kanske påminnere om små ilningar i tänderna, fast då i livmodern. Igår fick jag lite rosa på pappret när jag var på toaletten, blev först rädd men det ändrades sen. I och med att livmodern håller på att utvidga sig så är det ju inte konstigt om något litet blodkärl spricker. Googlade och mycket riktigt; det är vanligt att man får rosa på pappret vecka 6-8.

Igår var det även första gången jag kastade upp maten pga illamående. Det var på kvällen och jag tycker det är just på kvällen mina illamående är som värst. Under dagen kan jag bli yr och trött men inte mer än så.

Mitt mjölkberoende fortsätter haha! Vill bara dricka mjölk till varenda måltid 🙂 Tycker bebisen är duktig som kommer med såna nyttiga cravings 🙂

Ringde Sahlgrenska

Gick upp tidigt idag för att ringa Sahlgrenska och berätta om vårt plus. Barnmorskan som ringde upp efter någon timme gratulerade och lät jätteglad över vår graviditet. Jättekul att hon blev så glad 😀
Hon ville boka in oss på ett ultraljud tidigt i juli (vecka 7+6) men jag sa ifrån, vill verkligen inte ha ett tidigt ultraljud utan vill vänta till efter vecka 12. Hon blev lite paff men som hon sa, de kan inte tvinga mig om jag inte vill. Hon sa att egentligen så spelar det ingen roll, det är mestadels för att kolla om det är tvillingar och att de eller den lever.
Sist vi gjorde ett tidigt ultraljud så kunde man ändå inte se helt klart om det bara var en eller två men man kunde i alla fall se ett hjärta ticka.
Jag vill faktiskt hellre vänta med att se hjärtat ticka än att se den och förlora den och sedan gå och undra för resten av mitt liv; var det ultraljudet som gjorde det?
Låter kanske jättedumt men men, bättre att vara på den säkra sidan.
Vi fick i alla fall en tid för ultraljud i augusti vecka 13 🙂

När jag frågade om Levaxinet så sa hon att det behövdes inte riktigt kollas utan jag kunde gott vänta till i augusti…. !
Däremot kunde jag kontakta min lokala Mödravårdscentral för att ha en planering men de skickar inga papper till de förräns i augusti då man gör första ultraljudet….

Ringde till Mödravårdscentralen, berättade om IVFen och vi fick tid nu i veckan för att kolla upp mina värden. Barnmorskan sa att det var viktigt att omgående kolla och isåfall justera dosen om det behövs.

VARFÖR är det så med Sahlgrenska? Man ska hela tiden vara påläst upp till tänderna för de kan ju verkligen missleda en? Jag minns såväl att min gynekolog sa till mig; oj, ska ni göra IVF på Sahlgrenska, fy sjutton – de har ingen koll. OJ vad han hade rätt!!!